fredag 20 februari 2015

Ytor och Miljöer, del 3 Workshop Lärare Hagnässkolan

Denna avslutande del av workshopen är identiskt med det eleverna gjorde härom dagen: Ni ska identifiera olika beov koppla till olika ytor och miljöer. Det är viktigt att ni fokuserar det ni är bäst på: de pedagogiska behoven, ni ska inte i första hand fomrulera lösningarna, det är arkitekternas jobb.

Syfte

  • Att formulera pedagogiska behov kopplade till olika ytor och miljöer
  • Att formulera den pedagogiska erfarenhet ni har så att den kan påverka kommande lösningar under ombyggnationen.

Uppgift


  • Utgå ifrån de ytor och miljöer som är formulerade i tabellen nedan och 1. Beskriv “Behov och Målsättnignar”, vad ni vill att ytan ska uppfylla, hur den ska “kännas” och upplevas och vilken sort aktivitet ni vill se där. 2. Formulera kritiska faktorer, sådant som är avgörande för att 1. ska hända (ibland kan det även vara nödvändigt att formulera negativa saker, sådant som kan förstöra en miljö…)
  • Om ni vill formulera fler ytor/miljöer än de som finns i tabellen, gör det! -Lägg bara till en ny rad




Yta
Behov och Målsättningar
Entré
Aula: gradäng för it-utrustning och STOR smartboard. 
Entré: öppen och mottagande/inbjudande

Korridor
öar av bord med uttag i borden,, aktivitetsmöjligheter för eleverna (exempelvis pingisbord, spelmöjligheter), musik i korridoren (under lunchrast?) inga trösklar
Grupprum
Kopplade till klassrum. Möjlighet att dela av med glasskjutdörr. Fönster mellan grupprum och klassrum med typ rullgardin . 
Arbetsrum lärare
Gemensamt, tre rum i “fil”. Hyll-utrymme till varje arbetsplats! Tyst arbetsrum och kopieringsutrustning i direkt anslutning till arbetsrummet. Avdelning för samarbete (samrättning) möjlighet till en fast arbetsplats 
Personalrum
Fet espressomaskin, möjlighet att äta och/eller samtala (soffor, fotöljer)
Klassrum
höj- och sänkbara bord (ergonomiskt tänk) dubbeldörrar mellan klassrummen, eluttag i borden. flexibla bordslösningar (pusselbara utifrån singelbord mm). ljuddämpande klassrumsmiljö (mer “mokasin än pjäxa”) hellre stickkontakter i golvet. Är de i borden blir de inte lika flexibla.
flera olika möjligheter att använda rummets väggar i olika syften - kartor, whiteboard, gärna i digital form
smartboard etc
mer punktbelysning
läshörna med soffa i klassrummet. “Hemklassrum” för mellanstadiet och ämnesklassrum för högstadiet. 
Matsal
möjlighet att äta utomhus, mobilfri zon

Yta
Behov och Målsättningar
Kritiska faktorer
Entré
Aula: gradäng för it-utrustning och STOR smartboard. 
Entré: öppen och mottagande/inbjudande


Korridor
öar av bord med uttag i borden,, aktivitetsmöjligheter för eleverna (exempelvis pingisbord, spelmöjligheter), musik i korridoren (under lunchrast?) inga trösklar

Grupprum
Kopplade till klassrum. Möjlighet att dela av med glasskjutdörr. Fönster mellan grupprum och klassrum med typ rullgardin . 

Arbetsrum lärare
Gemensamt, tre rum i “fil”. Hyll-utrymme till varje arbetsplats! Tyst arbetsrum och kopieringsutrustning i direkt anslutning till arbetsrummet. Avdelning för samarbete (samrättning) möjlighet till en fast arbetsplats 

Personalrum
Fet espressomaskin, möjlighet att äta och/eller samtala (soffor, fotöljer)

Klassrum
höj- och sänkbara bord (ergonomiskt tänk) dubbeldörrar mellan klassrummen, eluttag i borden. flexibla bordslösningar (pusselbara utifrån singelbord mm). ljuddämpande klassrumsmiljö (mer “mokasin än pjäxa”) hellre stickkontakter i golvet. Är de i borden blir de inte lika flexibla.
flera olika möjligheter att använda rummets väggar i olika syften - kartor, whiteboard, gärna i digital form
smartboard etc
mer punktbelysning
läshörna med soffa i klassrummet. “Hemklassrum” för mellanstadiet och ämnesklassrum för högstadiet. 

Matsal
möjlighet att äta utomhus, mobilfri zon


Yta Behov och Målsättningar Kritiska faktorer
Entré 4-6: ljudisolering, torkskåp, skohyllor i anslutning till ytterdörren

7-9 (stora entrén): En stor, välkomnande huvudentré; expeditionen ska finnas i direkt anslutning; motto; karta; skärm med info; gör det lätt att hitta
Blöta fötter och kläder, barn som bråkar och stör undervisningen 


Korridor Sittplatser; soffor; sittgrupper; elkontakter; kreativa platser med saker att göra (à al Tom Tits); utställningar av elevarbeten; inga trösklar Inga skrymslen, toaletter
Grupprum Två grupprum till varje klassrum; delbara grupprum; kopplade till klassrummen; glasväggar/fönster; något med soffor och fåtöljer

Arbetsrum lärare Inget stort arbetsrum för alla lärare, hellre tre-fyra mindre i direkt anslutning till varandra
Ändamålsenliga och ergonomiska arbetsytor
Mellanstadielärarna behöver ha arbetsrum nära sina elever
I kontorslandskap blir det ingen arbetsro; vi behöver arbetsro vid våra skrivbord
Personalrum Större kök med större arbetsyta
Vilorum 

Klassrum Flexibla möbler och väggar, inställbart ljus; punktbelysning; höj-och sänkbara tavlor; soffor

Matsal Samtalsvänligt, bullerdämande; bra med glasfönster från korridor


Yta
Behov och Målsättningar
Kritiska faktorer
Entré
inbjudande

Korridor


Grupprum
eluttag vid varje arbetsplats

Arbetsrum lärare
små arbetsrum, med ergonomiska riktiga arbetesplatser
blir störda av andra, inte lätt telefon-kontakt
Personalrum
trevligt, TV, bra möbler. Ha tillgång till tyst vilorum!

Klassrum
bra bekväma höga stolar

Global Skills Exchange, del 1 Workshop med lärare 19/2


PÅGÅENDE ARBETE; INTE KLAR ÄN!

Syfte

Syftet med denna del av workshopen är att göra en professionell bedömning av vilka förmågor som kommer att bli ännu viktigare i undervisningen i en framtid. Grundutmaningen är att tänka på förmågorna som “aktier” och identifiera vilka som kommer att öka i värde. I nästa steg ska ni formulera vilka konsekvenser det bör få för undervisningen, hur den kommer att utvecklas för att skapa förutsättningar för att just dessa förmågor ges större utrymme. Ett uttalat syfte med denna del av workshopen är att säkerställa att skolans nya utformning kan motiveras ur ett läroplansperspektiv.


Uppgift:


  1. Identifiera tre grupper av förmågor: Gröna: Förmågor som kommer bli ännu viktigare Gula: Aktier som är viktiga och som kommer fortsätta att vara det Röda: Förmågor som, relativt andra, kommer att bli mindre viktiga
  2. Motivera VARFÖR ni gör er bedömning
  3. Formulera konsekvenser: “Detta kommer att synas genom att vi oftare arbetar i…” “Detta kommer ställa krav på rum/ytor som…” etc.

Sammanfattning


Förmågor
Konsekvenser i skolans verksamhet
Kreativa förmågor: elever som medvetet skapar och producerar med hjälp av många olika tekniker och kanaler, inte minst digitala
Det måste finnas "öppna och tillgängliga resurser" för eleverna, att de kan använda sig av olika verktyg resurser under hela skoldagen.
Att det finns reella valmöjligheter och frihet för eleven att välja arbetsformer: VAR? VAD? HUR?
Kulturell kompetens: förståelse för människor olikhet, förmåga att uppskatta det och samverka över olika gränser
Skolans utformning måste belysa normer och visa uppskattning för olika kulturer
Social kompetens: att kunna samverka med andra människor, att känna sig trygg sin egen person i många olika situationer
Skolans fysiska miljö måste erbjuda möjligheter till samverkan och samarbete för både barn och vuxna. Den fysiska miljön ska naturligtvis motverka otrygghet men den ska även visa respekt för barns behov och olikhet. Variation är ett nyckelbegrepp
Att kunna behärska främmande språk och vara van vid att möta dem i många olika situationer och medier
Språk och kommunikation är en del av alla ämnen: tekniskt utrustning som gör det möjlig att arbeta med olika medier ska finnas tillgänglig överallt.
Kritiskt tänkande som en del av medborgerlig kompetens, att lära sig hantera auktoriteter och att formulera egna ståndpunkter
Grunden för detta är en demokratisk skolkultur men det finns kopplingar till den fysiska miljön: vi får inte "bygga bort" barnen fysiska frihet och det skolmiljön bygga på att barn lär sig att ta ansvar och är kapabla att göra det.
Digital kompetens: att kunna hantera tekniken, att kunna förstå hur den kan påverka oss och att lära sig att använda den för att själv kommunicera och skapa
Tillgänglighet: Det ska gå att arbeta med digitala verktyg i alla delar av lärmiljön. El, nätverk ska finnas överallt och lokalerna ska utformas med tanke på att eleverna använder digitala verktyg
Avancerad läsförståelse: Att kunna läsa komplexa budskap i många kanaler, genreförståelse

Ansvarstagande: att känna tillit till sig själv och sin egen förmåga

Ren återgivning utan kontext

Lydnad, auktoritära arbetsformer

“Skolkunskaper”: sådant “som vi lär oss i skolan” som inte återfinns i barnens liv idag och kanske inte heller i en framtid




Fler exempel, från grupperna:
1. Begreppsförmåga 

2. Kommunikativ förmåga. 

3. Kommunikativ förmåga. Digital kompetens 

1. Kunskaper läsa, skriva, reflektera, analysera, skapa, utveckla, skapa på nytt m.m. måste förstärkas

2. Sociala förmågor måste förstärkas, empati, solidaritet, mångfald, kulturer m.m. 

3. Måste utvecklas genom/till kreativitet, problemlösning, kritiskt tänkande, utvecklande verktyg….
MÄNNISKAN
Skapar välmående elever. Självkänsla och självför- troende byggs upp och skapar balans och möjlighet till samarbete och utveckling.

Den fysiska miljön måste ge utrymme för att skapa gemenskap och samarbete, men samtidigt utrymme för individuellt arbete. Också för rekreation och mötesplats.

Den fysiska miljön ska ge plats åt elevernas alster, tillgång till information.

Den fysiska miljön ska tilltala eleven att känna sig delaktig.


Kreativa förmågor/
Visualisera idéer




Kulturell kompetens och förståelse
Social kompetens
Behärska främmande språk
För att framtidens arbetsgivare vill ha kreativa medarbetare, som hittar nya lösningar/arbetssätt i sitt yrkesområden. Yrkena kommer hela tiden att förändras. 

Vi kommer att bli ett allt mer sekulariserat samhälle. För att motarbeta intolerans och trångsynthet.
Sociala medier tenderar att ta över social kompetens IRL. 
I en allt mer internationell värld och ett allt större ointresse för moderna språk. Ökar förståelse mellan olika kulturer.
möjliggör för eleverna att välja arbetssätt för att nå målet. Olika vägar till målet.

att rummet möjliggör för olika typer av aktiviteter samtidigt. 

att praktiska IT-lösningar finns, t.ex. i form av uppkoppling, eluttag.

att möbleringen kan vara flexibel
ex: bord med uppfällbara väggar
enkelbord som går att kombinera på alla olika sätt, soffor och sittgrupper

punktbelysning

vackra utsmyckningar
mer dagsljus, från fler håll

flexibla väggar

lugn färgbas på väggar och golv och textilier i ”modefärger” för att kunna använda väggarna till kreativa produktioner.

En liten scen i mediateket på Norr
Mångkulturell, könsneutral utsmyckning.
Zoner i den fysiska miljön som uppmuntrar till samtal IRL.


Multimediamöjligheter integrerat i klassrummet. 

Bilder, kartor och annat landanknutna ”utsmyckningar” sker digitalt, t.ex. i  digitala stora fotoramar

Hur ser undervisningen ut? Del 2 Workshop lärare Hagnässkolan

Syfte

Syftet med denna del av workshopen är att formulera hur olika arbetssätt “ser ut” så att arkitekterna kan skapa fysiska förutsättningar för dem. Det är viktigt att vi inte enbart skapar förutsättningar för hur vi arbetar just nu, eller hur just jag föredrar att arbeta. Den nya skolan måste skapa förutsättningar för många olika arbetssätt, dels för er verksamhet idag men även under de kommande 30-40 åren.

Uppgift:

Ni ska skapa ett manus för olika undervisningsupplägg och beskriva det pedagogiska flödet under en tidsperiod (en lektion eller längre, vid behöv flera lektioner eller mer). Ni kan göra det som en seriestrip: ett antal rutor där ni i varje ruta beskriver 1. Det ni gör, vill ska hända 2. Det ni behöver för att det ska bli bra (vilka resurser, hur eleverna ska organisera sig etc).


-Ge gärna seristripen/arbetssättet ett namn “En vanlig lektion” “En laboration”, “Projektarbete”, “Problemlösning”, “Storyline”, “Skapande”, “Casemetodik”... -Här väljer ni själva MEN KOM IHÅG: ju fler och bättre manus, desto bätte förutsättnignar för arkitekterna:

OM ni vill kan ni använda er av begreppen “Vattenhålet” etc.



Några exempel:


Namn på arbetssättet: Workshop/Lägereld - Digital kompetens – Producera film – Photo story
Först händer det här…
(Eleverna har redan baskunskaper)
(Uppgiften kan kombineras med moderna språk)

Det vi gör: Presentar arbetet som ett uppdrag från UB-kommun. Eleverna ska ”brainstorma”, i hur de vill lägga upp det hela.

Så här är vi organiserade: Vi har en lägereld. Elever jobbar i grupp.
Fysisk lärmiljö:
Möjlighet att placera eleverna i ring/sprida i rummet.
Flexibla möbler – Flexibla ytor 

Sedan händer det här:

Det vi gör: Eleverna ska kunna lämna rummet och undersöka.

Så här är vi organiserade:
Trådlös teknik, paddor eller dylikt.

Fysisk lärmiljö:
Korridorer och öar där eleverna kan fortsätta sitt grupparbete, utanför lektionstiden.
…och sedan det här:

Det vi gör: Återsamling och återkoppling till det de har undersökt. (Lärarstyrd lektion)
Läraren visar en 3D-ppp
365D
Presentation av nödvändiga digitala kunskaper, verktyg m.m.
Självinstruerande filmer.
Alternativ:
Ge eleverna 3 olika vägar att gå. De väljer, bestämmer och hittar egna lösningar.

Så här är vi organiserade:
Fysisk lärmiljö:
Strategisk placering av digital teknik
Lättillgängliga eluttag.
…och slutligen, det här:

Det vi gör: Filmerna redovisas i aulan.

Så här är vi organiserade: Gruppredovisning

Fysisk lärmiljö:
Aula
Utrustad med digital teknik och elanordningar
XXL – smartboard  
Skär i korridoren som visar de olika filmerna.

Namn på arbetssättet: Lägerelden vid vattenhålet
Först händer det här…

Det vi gör: Tittar på videoklipp om aktuell nyhet

Så här är vi organiserade: Helklass

Fysisk lärmiljö: Klassrum, smartboard, god teknisk utrustning


Sedan händer det här:

Det vi gör: Reflektion utifrån frågeställningar (positiva/negativa krafter)
Analyserar

Så här är vi organiserade: Parvis

Fysisk lärmiljö: Klassrum; behöver möjlighet att förflytta oss och omgruppera utan större besvär

…och sedan det här:

Det vi gör: Gemensam sammanfattning och analys

Så här är vi organiserade: Helklass

Fysisk lärmiljö: